tirsdag 25. november 2014
Trekryper (Certhia familiaris)
Mitt første bilde av en Trekryper. Har aldri sett denne før og i alle fall ikke på fugleforinga. Jeg har lest at dette skal være en ganske vanlig fugl i Sør-Norge, men som sagt har jeg aldri sett den.
Først trodde jeg det var en Spettmeis, men ved nærmere titt så jeg at den hadde et annet og spissere og bøyd nebb. Dessuten var den mer spettede i fjærene på ryggen og helt hvit under. Og så var den veldig liten.
Den spsite ingen av frøene på foringa, - den bare stakk en kort tur innom sikkert fordi den var nysgjerrig og så at det var mange andre fugler der.
Besøket skjedde på en veldig mørk gråværsdag så bildeinfoen er ISO8000, f/4, 1/500 med Nikon D750 i DX-mode med en 300mm (effektiv brennvidde blir da 450mm). Bildet er uredigert og er dessuten et utsnitt av et større bilde. Sånn sett er jeg mektig imponert over hva kamera presterer.
Bildene viser fint hvordan fuglen kryper på trestammen hvor den bruker halen til å støtte seg. Den beveger seg meget raskt og sitter ikke lenge stille.
Wikipedia skriver om Trekryperen:
Trädkrypare (Certhia familiaris) är en fågelart inom familjen trädkrypare (Certhiidae).
Den liknar andra arter inom familjen med böjd näbb, mönstrad brun ovansida, vitaktig undersida och långa styva stjärtpennor som den använder för kunna balansera upprätt på trädstammar och grenar. Den kan lättast urskiljas från den likartade trädgårdsträdkryparen, som delar en stor del av dess utbredning i Europa, genom skillnaden i sång.
Trädkryparen har nio eller fler underarter som häckar i olika delar av dess utbredningsområde i de tempererade delarna av Eurasien. Arten återfinns i alla sorters skogsmarker, men där den överlappar med trädgårdsträdkryparen i Västeuropa återfinns den med större sannolikhet i barrskogar eller på högre höjder. Den häckar i trädhålor eller bakom barkflagor, och föredrar introducerade mammutträd som häckningsplatser där sådana finns tillgängliga. Honan lägger vanligen fem eller sex vita ägg med rosa prickar i det fodrade boet, men ägg och ungar är sårbara för angrepp från hackspettar och däggdjur, däribland ekorrar.
Trädkryparen är insektsätare och klättrar uppför trädstammar som en mus, för att leta efter insekter som den plockar från skrevor i barken med sin fina böjda näbb. Den flyger sedan till foten av ett annat träd med en distinkt oregelbunden flykt. Fågeln lever ensam på vintern, men kan bilda gemensamma sovplatser under kallt väder.
Vil du vite mer, - les her: http://sv.wikipedia.org/wiki/Trädkrypare
søndag 23. november 2014
Nøtteskrike (Garrulus glandarius)
Mitt første bilde av en Nøtteskrike! Hipp hurra! Plutselig var den innom fugleforinga mi. Den forsynte seg bare av de frøene som de andre fuglene hadde sølt fra seg på bakken.
Jeg har så vidt fått noen glimt av den tidligere i sommer, men jeg kom aldri på skuddhold. Denne gange fotograferte jeg gjennom stuevinduet hvilket ikke er lett, da vinduet er skittent og det er skinn i det fra lysene inne.
Det var ytterst dårlige lysforhold. En overskyet gråværsdag en tidlig formiddag. Derfor måtte jeg opp i ISO 4000 og jeg valgte mitt mest lyssterke teleobjektiv, en Nikon 300mm f/4 som er skarp på full åpning. Likevel er dybdeskarpheten begrenset fordi jeg brukte den innebygde crop-funksjonen i kameraet slik at brennvidden ble 450mm. Likevel synes jeg kamera fungerer veldig bra. Bildet er rett ut av kamera bortsett fra at jeg har croppet det ytterligere litt, men da blir jo kornene enda større og støyen mer fremtredende. Forøvrig ingen etterbehandling.
Her kan du lese mer om Nøtteskrika: http://sv.wikipedia.org/wiki/Nötskrika
Her kan du høre lyden av den: http://www.fuglar.no/galleri/lyder.php Den skriker virkelig fælt!
Måtte bare ta med et par andre bilder fra fugleforinga fordi de viser hvor fantastisk bra kameraet er. Her er ISO på hele 5600 og på ISO 6400 på bildet under. Brennvidde 450mm (DX funksjonen i Nikon D750 med 300mm) og f/4. Begge bildene er uredigerte bortsett fra at de er litt croppet fra originalbildet. Alle bildene er tatt med autofokus som er meget rask. Jeg kunne benyttet ett punkts fokus og hadde da lettere fått skarphet på fuglene øyne. Spettmeisen har fokus på nærmeste fot.
Abonner på:
Innlegg (Atom)