Terne

Det er fasinerende å betrakte en Terne som dykker etter fisk og se den komme opp av vannet med fisken i nebbet. Dette er en meget vakker og meget grasisøs fugl. Alt skjer så raskt at det er først når jeg ser bildene jeg virkelig skjønner hvor vakker den er.

Gråmåke (Larus argentatus)

Jeg synes ikke det er lett å skille de forskjellige måketypene fra hverandre. Gråmåken ligner en stor fiskemåke, men har bredere vinger, lysere øyne, grårosa bein og et kraftigere nebb med rød markering på undersiden.

Da denne dalte ned på hustaket vårt, fikk jeg den på så nært hold at det var mulig å ta svært detaljerte bilder av den. 

Du kan lese mer om Gråmåken her: http://no.wikipedia.org/wiki/Gråmåke

Bildet under viser en ung Gråmåke.

Hettemåke (Chroicocephalus ridibundus)

En meget vakker fugl som Norsk Ornitologisk Forening kåret til Årets fugl i 2011. Hettemåka er i tilbakegang i Norge og blir nå oppført som nær truet i Nasjonal rødliste.

Du kan lese mer om Hettemåka her: http://no.wikipedia.org/wiki/Hettemåke

eller her: http://snl.no/hettemåke

eller her: http://www.birdlife.no/fuglekunnskap/nyheter/?id=807

Og her kan du høre lyden av den: http://www.fuglar.no/galleri/lyder.php

Makrellterne

Vannet koker. Silda står der og da kommer makrellterna. Nå er det sommer!

Fiskemåke (Larus canus)

Når man studerer en fiskemåke som holder på med å stelle fjærene sine, er det vanskelig å forstå at mange synes dette er en usympatisk og ekkel fugl. Måker, og gjerne disse som det er mange av på søppelfyllinger, er utskjelte av mange. Men de er faktisk utrolig vakre og der denne sto og stelte seg virket den så ren og pen.

Kanskje er grunnen til dens noe frynsete rykte at den er så provoserende uredd når det gjelder å skaffe seg mat. Den er jo ganske så altetende. Selv om den heter fiskemåke består menyen av hva den finner av mat; det være seg rester på en uterestaurant, mat kastet i en søppelkasse eller meitemark og smågnagere.

På den svenske Wikipedia står det om fiskemåken:
Fiskmås (Larus canus) är en fågel som tillhör familjen måsar och trutar som häckar över stora delar av det norra halvklotet och merparten är flyttfåglar. Arten delas vanligtvis upp i fyra underarter som alla uppvisar mindre dräktskillnader. Fiskmåsen påminner om gråtruten men är betydligt mindre och slankare. Som adult i sommardräkt har den grå ovansida och är i övrigt vit, med gul näbb och ben, och svarta vingspetsar med vita slantar. Juvenilen är spräcklig och denna dräkt ruggas sedan i omgångar tills den anlägger adult dräkt under sitt tredje levnadsår.


Fiskmåsen häckar i en mängd olika biotoper i närheten av vatten men återfinns också i stadsmiljö. Den häckar både i större kolonier och som enstaka par. Fiskmåsen lägger vanligtvis en kull om året som i snitt innehåller tre ägg. Paret ruvar och tar hand om ungarna tillsammans. Fiskmåsen är en allätare som ofta födosöker i närheten av människan och kan flyga långa sträckor från häckningsplatsen för att födosöka. Den tar fisk och fiskavfall, musslor, daggmask, hushållsavfall, insekter som flygmyror,bär och utsäde.

Les mer om fiskemåken her:
http://www.seapop.no/no/species-description/common-gull.html

Og hør lyden av den her: http://www.fuglar.no/galleri/lyder.php

Fiskemåke (Larus canus)

Fiskemåken er en av de vanligste måkeartene i Norge og Sverige. Denne er fotografert i Bohuslän.

Selv om navnet skulle antyde at den lever av fisk så er ikke dette tilfelle. Den spiser meitemark, smågangere, insekter og annet den finner.

Her kan du lese mer om Fiskemåken: http://sv.wikipedia.org/wiki/Fiskmås

Og her kan du høre lyden av en: http://www.fuglar.no/galleri/lyder.php

På P2-Fågeln står det om Fiskmåsen:

Fiskmåsen torde med rätta kunna kallas allbekant - den finns i hela Sverige och beståndet beräknas till uppåt 200 000 par, trots att den har minskat något i antal på senare tid. Samtidigt har den emellertid blivit vanligare i städer och samhällen. Det latinska namnet betyder ”grå mås” - till det yttre liknar den släktingen gråtruten, som dock är större.

Namnet säger inte hela sanningen om fiskmåsens matvanor. Den syns ofta ute på åkrar där den letar mask och insekter - det kan till och med hända att den fångar en sork. Fiskmåsen är flyttfågel men drar sig vanligtvis inte längre söderut än till Östersjön. På fastlandet häckar oftast ett fiskmåspar i enskildhet på en sten i vattnet, men också på upphöjda platser ganska långt från vatten, t ex stenblock, pålar, till och med i träd.

Fiskmåsen har förr kallats gjuse, kixkaja, homåka, värpemåve och strömmingshök. Ordet ”mås” lär gå tillbaka på ett uttryck som betecknar ett jamande läte. I folktron har fiskmåsen ansetts vara en så kallad själsfågel, det vill säga hamn för en avlidens själ. Det ansågs bringa olycka om man dödade en fiskmås. 

(Kilde: http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3275&grupp=6550&artikel=2593175)

Makrellterne (Sterna hirundo)

Terner er slanke måsefugler med spisse nebb, korte bein, smale, spisse vinger og kløftet hale. (Wikipedia)

I Norge ser man vanligvis bare Makrellterne og Rødnebbterne, men terner finnes det mange varianter av. Se her: http://no.wikipedia.org/wiki/Terner

Makrellterne eller Fisktärna som den heter på svensk er en trekkfugl som vi ser i perioden mai til september. Når den trekker sydover drar den helt til vestkysten og sødre del av Afrika, - noen helt syd til Antarktis. Det er meget imponerende å tenke på at en fugl som veier drøyt ett hekto klarer å fly så langt i trekkene sine, men den er jo også en meget dyktig flyver.

Navnet har den vel fått fordi den som makrellen følger sildestimer og forsyner seg av disse ved å stupbombe ned i vannflaten.

Makrellternen forveksles lett med Rødnebbternen som savner den svarte spissen på nebbet som Makrellterna har.

Les mer om Makrellterna på Wikipedia: http://no.wikipedia.org/wiki/Makrellterne

http://sv.wikipedia.org/wiki/Fisktärna

Og her kan du høre lyden av en: http://www.fuglar.no/galleri/lyder.php

Fotografert i Grebbestad, Bohuslän, Sverige.