Man finner ikke påfugler i vill tilstand i Norge. Denne fant jeg på Søndre Ås gård på Holmlia i Oslo hvor den går fritt omkring. Den hadde åpenbart et behov for å markere seg overfor de hønene som også gikk fritt der og spesielt hanefar. En utrolig vakker fugl i all sin prakt.
På svenske Wikipedia står det om denne fuglen:
Påfåglar (Pavo) är ett släkte om två arter fåglar. Släktet förekommer i Indien, Sri Lanka, Indokina och på Java, och tillhör familjen fälthöns.
Påfåglar skiljer sig markant från andra släkten i familjen, genom hannens särartade stjärt. De övre stjärttäckarna är kraftigt utvecklade, och de är störst till kroppsbyggnaden av hönsen. Halsen är lång, huvudet litet, vingarna korta, benen höga. De har en välvd näbb som är tjock, och nederst formad som en hake. Tuppen har en sporre på foten. De har en ovanligt rik fjäderdräkt, med en fjäderbuske på huvudet.
Under det tredje levnadsåret anlägger de adult fjäderdräkt.
Påfåglar lever i vilt tillstånd i skogar, men har funnits som prydnadsfågel sedan antiken i Egypten och Europa. De föredrar öppna skogar eller djungler med tät undervegetation, närhet till berg och vatten. De kan även dra sig till plantager om det finns träd där, i vilka de kan sova under natten.
Om påfåglarna blir skrämda, försöker de först springa ifrån faran. De flyger inte gärna, och när de gör så, flyger de klumpigt och inte långt. De söker vanligen skydd i träd. Vilda fåglar lever i flockar om ett tiotal exemplar.
Deras föda utgörs av säd, insekter och frukter. De kan ibland även äta ormar och andra lite större djur.
Beroende på var fågeln finns, häckar den olika tider på året. De får 4-12 ägg, som hönan ruvar tillgivet - så länge som hon får vara ostörd. Blir ruvningen störd, kan hon lämna äggen. Boet består av kvistar och blad, och är ganska slarvigt byggt. Efter trettio dagar kläcks äggen. Kycklingarna stannar hos modern i tre månader.
Hannarna kan vara argsinta mot andra hönsfåglar, och mot varandra.
Alle bildene er tatt med Nikon V1, 30-110mm
